Svarta svanar och Sidenparasoll: Senaste nytt från Delsjön

fig1

Att promenera har sina risker – man kan tappa käppen, hatten, eller varför inte en förgylld navkapsel. Bilden föreställer Evander Berry Wall (1860-1940), ”King of the Dudes”, avbildad i New York American 1888.

Under vårsäsongen 2017 kommer GAST fortsätta med vårt forskningsprojekt i Delsjöområdet i östra Göteborg, vilket startade med två resultatrika inventeringar våren 2016. Dessa hade fokus på herrgården Stora Torp, där lämningar efter 1700- och 1800-talets högborgeliga landskapsideal blandas med medeltida och kanske även förhistoriska spår.

Projektet, vilket sker i samarbete med och med stöd av fil. dr. Roger Nyquist – en erfaren fältarkeolog och en riktig GAST-veteran – har både vetenskapliga och pedagogiska aspekter. Dels vill GAST vara med och bredda kunskapen om ett hittills mycket outforskat område och dess kulturarv, dels vill vi bidraga till att studenterna vid Institutionen för historiska studier på GU får en extensiv och tvärvetenskaplig förståelse de olika disciplinernas specialkunskaper, t.ex. hur man kan inventera ett landskapsrums olika kronologiska aspekter.

Med lite tur kommer vårsäsongen 2017 föra med sig inte bara ytterligare inventeringar i fält, utan även en arkeologisk utgrävning (kombinerat med historisk arkivforskning). Inget är ännu satt i sten, och detaljerna diskuteras hett i GAST:s projektgrupp, men förhoppningsvis har alla föreningens medlemmar från de olika vetenskaperna något att se fram emot under de kommande månaderna. Stay tuned för en chans att vara med och upptäcka Delsjöområdets dolda kulturarv, och utöka er arbetserfarenhet på kuppen!

En kort försmak på Delsjöområdet…

fig2

Utdrag ur Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning   8 december 1866

Arkeologin porträtteras, som vi alla vet, ofta som en skattjakt. ”That belongs in a museum!” utbrast Indiana Jones, för att sedan ägna sig åt att plundra guldföremål från den amerikanska ursprungsbefolkningen. Så ligger det naturligtvis inte till, det är för det mesta endast lite oetiskt och mycket oglamoröst. Ibland har man turen att gräva rituella offerfynd, eller liknande. Men oftast är det faktiskt två sorters föremål man hittar: Bortkastat skräp och borttappade ägodelar. För den första kan man läs t.ex. Rubbish!: The Archaeology of Garbage (Rathje & Murphy 2001), och för det andra kan man läsa dagstidningen. I Delsjöområdets fall har det blivit många borttappade ägodelar genom åren.

Nedan är en sammanställning av tidningsnotiser över föremål (och i ett fall, ett djur!) som borttappats eller upphittats i trakterna kring Stora Torp och Delsjöområdet. Dessa (vilka har återgivits helt som de stod i sitt ursprungliga format) sträcker sig mellan 1854 och 1900. Det kan inte ses som en heltäckande studie, men några guldkorn finns i alla fall! Tydligt är den höga sociala status vissa av personerna som spatserade – eller, i flera fall, red –  omkring i Delsjöområdet under slutet av 1800-talet hade, och när på året de gjorde dessa utflykter. Med få undantag rör det sig om antingen somrarna eller den sena våren (framförallt kristi himmelsfärd). Ta en titt!

  • I Thorsdags afton förlorades emellan Stora Torp och Staden ett Sidenparaply; egarens namn uppgifves å annons-kontoret. [7380]” – 22 juni 1854, Göteborgs Handels- Och Sjöfartstidning.
  • Ett Parasoll af svart siden med hvitt foder upphittades på gångstigen emellan Gårda och Stora Torp; hvar det kan återfås emot annons-kostnaden uppgifves å annons-kontoret. [6319.]” – 26 juni 1855, Göteborgs Handels- Och Sjöfartstidning.
  • På vägen emellan Staden och Stora Torp borttappades i går ett Sadelunderlag eller en så kallad Voilock, till färgen gredelin med röda ränder, hvilken upphittaren mot vedergällning torde återlemna efter anvisning å annonskontoret. Göteborg den 25 Augusti 1862.” – 26 augusti 1862, Göteborgs-Posten.
  • Söndagen den 1 Juli förlorades i trakten kring Delsjön en blå sidenhalsduk med gula kanter. Rättsinnige tillvaratagaren torde mot vedergällning inlemna densamma å denna tidnings annonskontor. [9378.]” – 4 juli 1866, Göteborgs Handels- Och Sjöfartstidning.
  • Som den svarta Svan, hvilken för omkring 2 månader sedan bortflög från härvarande Trädgårdsförenings lokal, lärer uppehålla sig i grannskapet af egendomarne Kärralund och Stora Torp, utlofvas härmed en belöning af 25 rdr rmt åt den, som återlemnar fågel lefvande och oskadad. På samma gång anhålles vänligen att ingen må skjuta eller på annat sätt döda det sällsynta och dyrbara djuret. Göteborgs Trädgårdsförening, g. Georg Löwegren. [17,764.]” – 8 december 1866, Göteborgs Handels- Och Sjöfartstidning.
  • En schalnål af silfver borttappades Pingstdagen i närheten af Delsjön. Hederlig vedergällning erhålles, då samma anmäles å annonskontoret. [8556]” – 9 juni 1870, Göteborgs Handels- Och Sjöfartstidning.
  • En knif är upphittad vid Delsjön och kan på beskrining återfås. Närmare i C. P. Langes blomsterhandel. [21808]” – 29 juni 1882, Göteborgs Handels- Och Sjöfartstidning.
  • En guld-fingerborg, hittad i närheten af Delsjön, återhos hos Tegnér, Jacobsson & Co.” – 13 maj 1886, Göteborgs-Posten.
  • Under ridning den 12 d:s på vägen emellan Carlsberg, Danska vägen och Stora Torp, är borttappad en ljusgrå vojlock, med blå kanter. Tillvaratagaren torde godhetsfullt återlemna densamma mot vedergällning på Göteborgs Ridhus.” – 14 augusti 1886, Göteborgs-Posten.
  • Ett paraply upphittades Christi himmelsfärdsdag vid Delsjön och kan mot annonskostnaden återfås hos C. Lundholm, Rygatan 15, Annedal. (22689.)” – 12 maj 1893, Göteborgs Handels- Och Sjöfartstidning.
  • Den 1 d:s på vägen till Delsjön borttappades en till en vagn hörande förgyld kapsel. Rättsinnige upphittaren torde mot vedergällning inlemna densamma till Carl Wincrantz, Drottninggatan 64 B. (Nord. A.-B. 1120X1) 02324– 9 augusti 1893, Göteborgs Aftonblad.
  • En Guldbrosch förlorades Kristi Himmelsfärdsdag vid Delsjön. Rättsinnige tillvaratagaren torde mot vedergällning inlemna densamma i J. A. Burlunds Charkuteri, Stampgatan n:r 68. 08790– 22 maj 1896, Göteborgs Aftonblad.
  • Ett hvitt sadeltäcke (boylock) förlorades i lördags vid ridt mellan Ridhuset, Delsjön, Kärralunds gård, Bagaregården, Gårda–Ridhuset. Rättsinnige upphittaren erhåller vedergällning om detsamma inlemnas till Nordfelt, Ridhuset. (S. T. A. 09914) 5557d– 15 maj 1900, Göteborgs Aftonblad.

GAST kommer antagligen inte upptäcka några förflugna svanar eller (förgyllda) navkapslar under våra utgrävningar eller inventeringar, men det är väl värt att minnas hur de artefakter vi faktiskt hittar har hamnat där de är, ett par hundra år senare. Tills vi återkommer med mer info kan ni läsa mer om Delsjöområdets historia på DENNA sida vilken drivs av fil.dr Per Hallén.

Annonser

Inventering med Roger Nyqvist, Delsjöområdet

Sedan många år tillbaka har jag tillsammans med GAST haft inventeringsdagar under antingen vår eller höst. Detta för att väcka intresset och förståelse för att tolka och arbeta med landskapsperspektiv, men även själva grunden för den arkeologiska informationen. Idag bedrivs i princip ingen inventering förutom i samband med olika typer av arkeologiska utredningar inför exploateringar.
Vid våra inventeringsdagar har vi varit i olika delar av Delsjöområdet på lokaler som redan hade kända lämningar, detta för att diskutera lägen och hur man kan identifiera lämningarna. Inför denna omgång blev jag kontaktad av ekonomhistorikern Per Hallén vid Göteborgs Universitet, som undrade om vi hade bestämt området för denna omgång av inventeringsövning. Jag tog därefter kontakt med GAST som tyckte att det fanns intressanta möjligheter i detta projekt. Vi diskuterade snabbt fram att Delsjöområdet är intressant och jobbade med tanken på att ha detta som ett stabilt område, med återkommande moment samt viss del av nyinventering utifrån vissa frågeställningar. Vi har blandade historiska källor som kartor, målningar och kamerala samt kyrkliga arkiv. Enligt Per Hallén så skulle det finnas möjligheter att jobba med många olika aspekter som förmedling och texter till skyltar och guidningar, kanske även grävning av vissa platser för att både svara på egna frågeställningar och visa arkeologisk verksamhet för skolor och boende samt andra intressenter.
Vi hade flera möten för att försöka bestämma vilka delar av verksamheten skulle fångas in i ett studentägt projekt. Vi fastnade för det brukade landskapet, i detta förekommer studier kring ekonomiska och sociala rum under framförallt senare delen av 1800-talet men givetvis även i den mån vi kan identifiera äldre tiders användande. Vi har fördelen att detta är ett område som innehåller stora arealer som inte har inventerats på ett adekvat yttäckande sätt. Så det finns många möjliga nya upptäckter.  /Roger Nyqvist

Delsjöprojektet- sociala rum, dåtid och framtid?

Tillfälle 1: 2016-03-13            Tillfälle 2: 2016-04-17

GAST har i samarbete med Fil. Dok. Roger Nyqvist påbörjat ett nytt inventeringsprojekt med utgångspunkt i Delsjöområdet i östra Göteborg. Det är ett projekt med många möjligheter och dessutom har väldigt få arkeologiska undersökningar gjorts av Delsjöområdet. Vi som studenter får med detta projekt möjlighet att testa olika metoder och studera området ur olika perspektiv.

delsjoinv (1)

Roger Nyqvist lär ut hur man ska tänka när man inventerar och hur man läser av ett landskap. Bild: Evan Skole.

Studenter från GAST har tillsammans med Roger varit ute och inventerat ett par gånger i området kring Stora Torp som ligger i utkanten av Delsjöområdet. Detta för att börja lära känna omgivningen bättre och för att få projektet i rullning. Vi har identifierat olika strukturer som bl.a. murar, en eventuell torpgrund, en grund till ett utkikstorn, samt en grund till något vi för tillfället kallar för ”Punchverandan”, som skulle kunna vara något som har ingå i det vi kallar för sociala rum. Vi har även börjat mäta in några punkter med GPS, som sedan kommer arbetas med i GiS för att få en bättre överblick över det vi hittar och göra analysera av lämningars position i landskapet.

delsjoinv (2)

Karta på området kring Delsjön. Vi har som mål att succesivt inventera av området som ligger norr och väst om sjön. Vi har börjat inventera kring Stora Torp som är ligger innanför den blåa runda markeringen.

Vårt syfte med projektet är att inventera och identifiera lämningar som kan öka vår förståelse om landskapet runt Delsjön och dess betydelse. Projektet har som ambition att pågå i tre år, där vi betar av delar av området succesivt med inventeringar, ev. provgropar och provtagningar. Vi kommer främst att inventera området okulärt. Vi mäter även in det vi kan hitta med GPS, vilket sedan kan analyseras med hjälp av GIS. Framöver hoppas vi även på att kunna ta provgropar för att få en djupare kunskap om intressanta platser som kan dyka upp. Vi kommer också ta hjälp av arkivstudier och kartstudier för att kunna jämföra det vi ser i landskapet med vad som finns dokumenterat.

Vi har delat in projektet i olika inriktningar. Den första inriktning har vi valt att kalla för ”Sociala rum” då landskapet har omformats och påverkats mycket av de som ägde marken kring 1700-1800 tal. Det var en tid då en samhällselit gärna skapade pampiga trädgårdar och ville ha ett landskap att kunna promenera runt i. Hur har området används socialt? Hur kan man spår av det i landskapet?

delsjoinv (3)

Hörnet av det vi nu kallar för ”punchverandan”. En rad stenar placerade på en platå, på toppen av en dal med bokskog och har utsikt över Stora Torp. Bild: Evan Skole.

I en andra inriktning i projektet som vi nu kallar för ”Resurser”, har mer fokus på den materiella aspekten, där vi tittar på hur landskapets kan har brukats ekonomiskt. Vi letar efter spår av ev. odling, boplatser, jakt och fångst. Det finns även en del stentäkter i området som tyder på att man har huggit sten.

delsjoinv (4)

Vi mäter in en grund till ett torp. Den är placerad bara några meter bort från ”punchverandan”. Bild: Evan Skole

I den tredje inriktning ”Framtid”, tittar vi på hur området kommer att kunna utvecklas i framtiden. Vi har som mål att använda oss olika analysmetoder som t.ex. fosfatkarteringar, XRF-analyser, Kol-14 dateringar och makroprover. Med hjälp av dess metoder kan man tolka hur klimatförändringar kommer påverka landskapet och dess materiella lämningar.

I den sista inriktningen som vi kallar för ”förmedling”, har vi som ambition att ge hela projektet en mer publik karaktär. Vi vill arbeta med att få ut information om det vi kan hitta och den kunskap vi kommer få fram från våra inventeringar.  Förmedlingen kommer det att kunna ske genom fler kanaler dels via samarbeten med skolor och föreningar, men också via föreläsningar och guidningar i området. Vi vill även använda oss visuella medier så som publika utställningar och filmvisningar.

Vi kommer framöver arbeta med att planera in fler inventeringar i området, och att på längre sikt även få tillstånd till provgropar. Vi vill även få med fler deltagare till projektet bland medlemmar i GAST för att kunna driva det vidare.

Författare: Matilda Forsén, Jessica Stocks, Fredrik Gustavsson.
Bilder: Evan Skole