Hoppa till innehåll

GAST

Studentföreningen på institutionen för historiska studier

Hem
Om GAST
- Kontakt
- Styrelsen
- Bilder
Bli Medlem
Vad är på gång?
Tidigare projekt
GASTen
- GASTen – skicka in en artikel
Föreningens stadgar
ENGLISH – About GAST
HASK – Historisk & Arkeologisk Studentkonferens 2019

urdliten-2

Publicerat september 16, 2016 kl. 2000 × 1438 i URD nr.1, 1984 – En arkeologisk studenttidning grundas

Annonser

Kommentera Avbryt svar

Skriv din kommentar här...

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

E-post (måste anges) (Adressen lämnas aldrig ut)

Namn (måste anges)

Webbplats

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. ( Logga ut / Ändra )

Du kommenterar med ditt Google-konto. ( Logga ut / Ändra )

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. ( Logga ut / Ändra )

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. ( Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Meddela mig om vidare kommentarer via e-post.

Instagram

Juliga hälsningar från GAST-veteranerna Rebecca (@d.r.o.s) och Fredrik (@fgfgustavsson), från en grävning i södra England. Det som grävs är främst bronsålder och järnålder, i fin brittisk tegellera. Som så ofta är fallet i brittisk arkeologi så finns det gott om diken och gropar att undersöka. På bild nummer 2 ser ni ett djupt försvarsdiken, med fåtal mindre lämningar intill. Först har ni den ren och fin, sen ser vi på bild 3 vad en helg med regn kan göra! 🙂 Bild 4. På denna site, liksom det är med tegellera, så är det väldigt svårt att se var diket tar slut och den naturliga jorden tar vid. Till vänster är en bit jord som är del av dikets fyllning och till höger har ni det naturliga. Skillnden är de små vita fläckarna kalk som ofta (dock inte alltid 😓) markerar basen av ens lämning. Bild 5 visar ett prima exempel på våra provisoriska kontor ute i fält, och i detta exemplet är det försvarsdikena som dokumenteras. Bland annat med hjälp av planritningar, var lämningar mäts på så vis som de görs på bild nummer 6, med hjälp av bland annat måttband. Och slutligen, på bild 7, ser vi i Rebeccas hand en liten bit av en stor samling ostron, vilket i regel tolkas som romerskt. #gastjobbar #gast #archaeology

Under helgen gjorde GAST återigen en hällristningsinventering i Harestad och Torsby socknar utanför Kungälv. Vi vill rikta ett stort tack till alla deltagare som var med och till hällristningsexperterna Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrenstam som ännu en gång assisterade oss med värdefull kunskap. Den första dagen inventerade vi ett område i Torsby socken, inte så långt ifrån platsen där GAST 2016 hittade en sällsynt s.k. "oxhide ingot"-ristning, samt en ny stor skålgropslokal (Torsby 365 och 401). Vi började med att lokalisera och undersöka ett par sedan tidigare kända hällar. På första bilden ser ni Markus, som sopar av en häll med flertalet figurativa ristningar och hundratals skålgropar (Torsby 336:1). Efteråt fortsatte vi till en häll med 48 skålgropar (Torsby 153:1), varav 15 bildar en rak linje (bild 2). Vi spred sedan ut oss för att leta nya hällristningar omkring denna. Området har ett fint läge, nära vad som under bronsåldern har varit ett smalt sund. Här identifierade vi många fina hällar som borde ha varit mycket lämpliga att knacka hällristningar på. Men trots ett ihärdigt och noggrannt sökande lyste nyfynden med sin frånvaro. Under söndagen begav vi oss till Harestad socken och ett område som under bronsålder möjligen har varit en grund havsvik. På både norra och södra sidan finns flera fina lokaler med både skepp och människofigurer. Vi besökte en av de finaste hällarna (Harestad 56:1) med inte mindre än 12 skeppsristningar. På eftermiddagen inventerade vi "vikens" nordsida, där några lokaler med enstaka skålgropar samt två skepp var registrerade sen tidigare. Här gjorde vi så slutligen helgens första nyfynd i form av tre nya lokaler. De bestod visserligen bara av totalt 4 skålgropar men kan ändå bidra med kunskap om var och hur man valt att placera hällristningar i området. Två av de nya lokalerna låg exempelvis på liknande hällar och på samma nära avstånd ner till den förmodade vattenlinjen. Vi hittade också flera fina släta hällar som borde passat utmärkt att knacka in fina hällristningar på men som man av någon anledning undvikit. Kanske är det den specifika platsen mer än hällens kvalitet som styrt var man valt placera skålgroparna här.

Ett gäng Gastare har nu tillbringat tre dagar i Århus och Ålborg, och sitter som bäst på färjan tillbaka mot Göteborg. Vi har besökt Moesgaard museum, Lindholm Höje med mera. Besök på museerna rekommendera varmt! #gast #gastgu #historiskastudier #thisisgu #aarhus #aalborg

Vice-kassören i GAST är hemma i Karleby (Kokkola) Finland och har tagit lite bilder på stengärdsgårdar, eller ”steinreisona” som de kallas på lokaldialekt. Stengärdsgårdar finns på massor av ställen i världen, endera som resultat av åkerröjning eller som gamla markörer för ”vems åker är vems” eller dylikt. Steinreisona i Karleby spekuleras ha byggts redan på 1600-talet, men de som finns kvar idag följer långt de gränsdragningar som gjorts under storskiftet på 1700-talet. Steinreisona i Såka by (på bild) är de största i kommunen, allt mellan 1-8 meter breda och tiotals meter långa. . . #steinreisona #stengärdsgårdar #historia #storskifte #landsbygd #drönare #dji #djispark #såka #finland #arkeologi #gast #gastgu

@fgfgustavsson Hej! Här kommer ett inlägg från den utgrävning var jag spenderat den mesta av min tid över de senaste tre månaderna. En stadsutgrävning i lerig jord, som spänner sig över många faser mellan 1100 och 1800-tal, med hundratals gropar som ofta skärs av våra många hus. . Bild 1 visar det, i min mening, finaste fynd jag gjort hittills på denna grävning. Ett senmedeltida, dekorativt, metallobjekt. . Bild 2-5 visar de husgrunder/källare som vi har. . Bild 2 är från ett av våra äldsta hus, 1200-tal, och kan möjligtvis ha utgjort en dörröppning. . Bild 3 visar ett par källare från våra modernare hus, 1600-1700-tal. Att dokumentera husgrunder är ofta spännande, och det är i regel fler detaljer att hålla koll på än vad det är när en dokumenterar gropar och diken på ett fält. Till vänster i profilen ser du var den lägre byggfasens har sitt fysiska slut, in i den ljusbruna, naturliga jorden, sedan har du en senare fas ovanpå denna jord. Det finns även antydan, i profilen, om att den senare byggnationen brann ner i det svarta skikt som, vertikalt sett, är i mitten av profilen (syns tydligast strax höger om de rödvita pinnarna). Mitt emellan var Norr-pilen är och det tidigare nämnda naturliga bruna finns en rund lämning som högst sannolikt är ett stolphål, var stolpen tagits ur hålet för någon typ av återbruk, kanske som ved eller kanske i byggnationen av det nyare av de två husen. . Bild 4-5 visar möjligen ett liknande fall, fast med en 1100-tals och en 1200-talsstruktur. Bild 5 speciellt hade oss kliande våra huvuden, varför i hela friden skulle någon bygga en stengrun ovanpå stockar, på det där viset? Det måste ju destabilisera något helt otroligt, vi tänker oss en yngre husgrund ovanpå en äldre. Våra profiler gav viss indikation på detta, även om det inte var lika tydligt som ett bränt gold, likt de modernare husen hade. . Bild 6. Ett golvplank, 1100-tal, som uppenbarligen kunde fogas ihop på smidigt sätt. . 7-10, sammanfattar de många gropar som vi har, varav åtminstone 8 är brunnar oftast mer än 2m djupa. Vår deadline närmar sig med stormsteg och här gäller det gräva så snabbt som en över huvud taget vågar, med hänsyn till kropp och fynd.

Nu är snart en lång vårtermin med tentor och uppsatsskrivande till ända. Det firar GAST med en liten avslutning ute i det sköna, gröna Slottsskogen fredagen 1 juni! Vi tar med några utespel som kubb och annat skoj. Mat och dryck tar var och en med sig själv. Vi möts upp utanför entrén till Villa Belparc (vid dammen) klockan 17.00-17:15 för att sedan leta reda på en ledig gräsyta att parkera oss på. Ta med er picnicfilt och ett glatt humör så ses vi imorgon! #gast #gastgu #slottsskogen #sommar #thisisgu

Annonser

Integritet och cookies: Den här webbplatsen använder cookies. Genom att fortsätta använda den här webbplatsen godkänner du deras användning.
Om du vill veta mer, inklusive hur du kontrollerar cookies, se: Cookie-policy